Nybörjarfrågor för kattägare

I den här artikeln har vi på Mjau sammanställt svaren på de vanligaste frågorna som nyblivna, eller kommande, kattägare brukar undra. Från vaccination till mat och försäkring.

Snabbmeny till frågorna

Ska min katt kastreras?

En katt bör alltid kastreras om den inte ska avlas på. Lämpligast kastrerar man en katt vid 4-6 månaders ålder. Det föds allt för många kattungar som inte är välkomna. För att få ner antalet hemlösa katter i Sverige är kastrering och id-märkning det bästa sättet. Kastration och id-märkning görs ofta vid samma tillfälle och många veterinärer erbjuder paketpriser. Att kastrera en katt kan motverka problembeteenden som skvättande av urin inomhus. Katten blir ofta också mindre stressad och får lättare att komma överens med andra katter. Dessutom förhindrar kastration vissa sjukdomstillstånd så som livmoderinflammation hos honkatter.

Det är en vanlig missuppfattning att kastrering av honkatt heter sterilisering. Det som vanligast görs är en kastration. Då tas äggstockar och livmoder bort, katten blir då steril och kommer inte längre att löpa. Vid en sterilisering skärs bara äggledarna av. Då har katten kvar sin könsdrift och kan fortfarande löpa. Därför görs oftast kastration av både han- och honkatter.

En annan missuppfattning eller myt som har varit mycket svår att vänja människor av med är att en honkatt måste få en kull kattungar innan hon kastreras. Det finns ingen som helst sanning i detta och kastration görs lämpligast innan några problembeteenden har kunnat slå rot. Som sagt finns det redan alldeles för många oönskade katter i landet och det finns ingen risk för att det under överskådlig framtid skulle bli brist på katter.

Ska jag vaccinera min katt?

De två vanligaste vaccinationerna för katt är mot kattpest och kattsnuva/kattinfluensa. De är relativt vanliga och mycket smittsamma sjukdomar. Kattsnuva kan göra katten allvarligt sjukt och kattpest leder ofta till döden för en ovaccinerad katt. Katten vaccineras första gången vid 8-9 veckors ålder och sedan ännu en gång efter tre veckor. Hur ofta katten ska vaccineras efter det beror på typen av vaccin som veterinärkliniken använder och på den tillverkarens rekommendationer.

Om du ska resa med din katt kan du behöva ge katten tilläggsvaccinationer. Kontakta din veterinär för att få veta vilka tilläggsvaccin du behöver. För resor inom EU behövs till exempel rabiesvaccin. För utställnings- och avelskatter kan det även vara bra med vaccin mot chlamydia och FeLV (felint leukemivirus).

Tänk på att människor kan överföra smittan mellan katter och därför är det bra att även vaccinera innekatter. Många väljer att inte vaccinera sin innekatt eftersom de inte upplever att den är i farozonen för att bli smittad. Om du som ägare hanterar ett sjukt djur kan du ta med smittan hem till din innekatt och den kan bli allvarligt sjuk. Det syns inte omedelbart på alla katter att de är sjuka och många har kärvänliga grannkatter som ofta tigger lite kel och gos. Absolut viktigast är det såklart om du hanterar katter som lever i en utsatt miljö, till exempel hemlösa katter. De har av förklarliga orsaker inte fått något vaccin.

Vad äter en kattunge?

En kattunge får de första veckorna mat genom kattmamman. De diar de första veckorna och det är viktigt att diandet kommer igång snabbt efter födseln. Om en kattunge av någon anledning inte kan dia går det att nappa upp dem med speciell mjölkersättning, men det kräver väldigt mycket jobb, kattungar vill ha mat med bara timmars mellanrum och bryr sig inte om vad klockan är på dygnet.

Runt 4-5 veckors ålder börjar kattungarna äta fast föda. Det bästa är att vänja dem långsamt och inte lägga fram för mycket mat. I början kan de ha svårt att förstå hur ätandet går till och det kan bli lite kletigt när kattungen trampar runt i maten. Kattungar har små magar, men behöver mycket energi för att växa och må bra. Det går åt en hel del till att orka leka, busa och lära sig bli katt! Därför vill de gärna ha energirik mat. Det finns speciell kattungemat att köpa som innehåller mer energi per tugga än vanlig kattmat gör. Den här maten kan med fördel också ges till kattmamman medan hon diar eftersom hela den lilla kattfamiljen lever på hennes energi.

Kattungen fortsätter gärna att dia i flera veckor till efter den börjat med fast föda, men allteftersom den övergår mer och mer till fast föda sker diandet mer sällan och mer som en form av social kontakt och närhet. Vid 12 veckors ålder är kattungen redo att flytta till ett nytt hem. En kattunge får inte tas från sin mamma tidigare än så och att göra det kan orsaka störningar i katten. Till exempel kan de börja snutta på alla möjliga saker som en form av tröstande beteende för sig själv.

Kan en katt vara ensam?

En katt kan vara ensam, men inte för länge. Jordbruksverkets riktlinjer säger att en katt ska ha tillsyn minst två gånger per dygn. Om du reser bort är det viktigt att katten får ordentlig tillsyn minst två gånger per dygn. Det räcker inte med att någon bara ställer fram ny mat. Katter har behov av sociala kontakter och mår bra av att träffa människor och andra djur.

Om du ska lämna din katt ensam en längre stund är det bra om den har en stimulerande miljö att vistas i. Utekatter har naturligt en ganska stimulerande miljö, men de vill ändå gärna ha tillgång till sovplats, ställen att gömma sig på och saker att vässa klorna på. För innekatter är det extra viktigt med en bra miljö. Du kan inreda med större klösmöbler eller använda aktiveringsleksaker för foder för att katten ska kunna aktivera sig medan du är borta. Många katter gillar också att ha en kattkompis, särskilt om de är innekatter.

De allra flesta katter klarar sig, till skillnad från hundar, utan problem med att du är borta under dagen för att jobba. Däremot finns det vissa raskatter som har väldigt stora behov av socialt umgänge och aktivering. Siameser, orientaler och liknande katter är otroligt sällskapssjuka och kan må dåligt av att bli lämnade ensamma för länge. Katter som bengaler har mycket energi och behöver en hel del aktivering. Tänk på hur din frånvaro påverkar katten om du funderar på att skaffa katt och på vilken sorts katt du i så fall vill ha.

Kattungar under 12 veckor får inte skiljas från sin mamma annat än tillfälligt. Först vid 12 veckors ålder är de redo att klara sig på egen hand och får då skiljas från kattmamman permanent.

Hur ofta ska en katt besöka veterinären?

Om katten mår bra och inte har några symptom på ohälsa så rekommenderas att man tar sin katt en gång om året till veterinären för vaccinering och kontroll.

Kan jag ha två katter?

Många katter gillar att ha en kattkompis. Särskilt innekatter har ett större behov av att vi ser till att de får den sociala kontakt de behöver. Många katthem adopterar inte ut kattungar som ensamkatter, särskilt inte om de ska vara innekatter.

Katter är individer och det är inte alla katter som gillar andra katter. Det vet du oftast bäst som kattägare. Det finns olika sätt att få katter att gå bra ihop också. Ibland kan det vara lättare för en vuxen katt att acceptera en ny katt om den anländer som kattunge. En del katter har till exempel på katthem hittat sin bästa vän i livet och vill gärna bli adopterade tillsammans.

Kastrerade katter är ofta lättare att få att hålla sams och det finns många saker du kan göra för att underlätta för katterna att lära känna varandra på ett bra sätt. Låt till exempel katterna mötas på ett sådant vis att ingen katt blir inträngd i ett hörn. Katter föredrar ofta att fly istället för att slåss och blir våldsamma först när de känner att de inte har någon annan utväg. Genom att ge båda katterna en reträttväg kan du undvika en hel del spänd stämning. Se också till att det finns tillräckligt av alla saker för två katter. En katt kan välja en specifik liggplats att ha som sitt revir. Om det bara finns en bra liggplats kan det bli bråk om den. Genom att ha många olika mysiga bäddar och sovplatser kan katterna välja fritt. De byter gärna med jämna mellanrum till en annan favoritsovplats, så fler bäddar än katter är alltid ett bra tips. Likaså kan katterna vilja uträtta sina behov på olika lådor, särskilt innan de lärt känna varandra ordentligt.

Behöver jag en kattlåda och i så fall hur många?

De flesta katter lär sig som kattungar att gå på just en kattlåda för att uträtta sina behov. Därför kan det vara bra att ha en kattlåda även om din katt är utekatt. För att få en kattunge att gå på lådan behöver du oftast bara sätta den i lådan och krafsa lite med fingrarna i sanden själv så fattar kattungen galoppen.

Av naturen är katter mycket noga med att täcka över sin avföring för att det inte ska lukta så att potentiellt farliga djur kan hitta dem. Därför kan det vara stressande för en katt att inte ha tillgång till en kattlåda. En bra kattlåda kan också bespara grannens sandlåda en del besök.

Om du har innekatt så rekommenderar jordbruksverket minst en låda per två katter. En del katter vill däremot gärna ha fler lådor än så. De kan vilja kissa i en låda och bajsa i en annan, eller så vill inte båda katterna använda samma låda. Om katten inte tycker att kattlådan är okej kan den göra sina behov utanför lådan. Om katten redan har ett sådant beteende kan det hjälpa att ge katten fler lådor att använda och att prova olika typer av strö till lådorna.

Ett vanligt problem är att katter gör sina behov utanför lådan och om katten gör det så är det ett tecken på att något är fel. Vanliga mål blir då täcken, tvätthögar, handdukar, badrumsmattor eller andra mjuka föremål som de kan tassa i. De gillar när kattströet känns mjukt under tassarna och en del katter vill inte gå på en låda med pellets eller för grovkornig sand. Det kan också bero på att det finns för få kattlådor, att katten upplever en stark stress utav någonting eller att katten har en fysisk sjukdom. Problem med urinvägarna är relativt vanligt hos katter så om din katt kissar utanför lådan är det alltid bra att dubbelkolla med veterinär att katten är helt frisk.

Vilken kattsand ska jag använda?

Det finns i dagsläget många olika typer av kattsand. Det är mycket vanligt att välja en klumpbildande sand eftersom den gör lådan lätt att städa. Den sanden görs av bentonitlera, en naturprodukt, och känns mjuk och skön för kattens tassar. Kristallsand består av kristaller som suger upp vätska så du bara behöver städa bort bajset. Använder du kristallsand behöver du med jämna mellanrum byta ut all sand i lådan på en gång eftersom de bara kan suga upp en viss mängd vätska. Pellets har också blivit mycket populära att använda som kattströ och är en relativt billig naturprodukt som är komposterbar, men kräver oftast en specialkattlåda för att fungera optimalt.

Vilken kattsand som är bäst beror på vad katten trivs med och kan acceptera. Vissa katter kan vägra att använda pellets medan andra tycker det är helt okej. En del långhåriga katter har problem med finkornig klumpbildande sand som fastnar till exempel under tassarna och de kan behöva en mer grovkornig sand eller så kan det fungera bättre med pellets. Viktigast är dock att det inte luktar ur kattlådan. De försöker gömma sådana dofter (därav det myckna grävandet) och det kan vara stressande för katten om lukten inte går att dölja.

Om du har problem med att katten gör sina behov utanför lådan kan det vara värt att testa en annan typ av sand. En del katter gillar inte parfymerad sand, en del gillar inte grovkornig sand och en del älskar att gräva i pellets. Katter är individer och tycker väldigt olika om många saker. Se också till att välja en så dammfri kattsand som möjligt. När katten gräver och spekar kan de andas in mycket av dammet, vilket kan vara väldigt problematiskt för katter som till exempel har anlag för astma.

Försäkra katt - ska jag göra det?

Många olika företag tillhandahåller idag försäkringar speciellt utformade för katter som sällskapsdjur. I takt med att katten fått högre status så är fler villiga att betala mer för sjukvård för sin katt, men många behandlingar är kostsamma. Därför är det viktigt att försäkra katten, helst så tidigt som möjligt.

När du försäkrar din katt tidigt undviker du att åkommor kan räknas som existerande tillstånd. Om katten till exempel har problem med urinvägarna innan den blir försäkrad så är det inte säkert att försäkringen täcker alla kostnader om komplikationer uppstår senare.

Många försäkringsbolag erbjuder rabatter på kattförsäkringar om de tecknas tidigt. Speciella priser finns om du försäkrar din kattunge. Du kan även få andra rabatter om katten till exempel är ID-märkt och registrerad.

Genom att försäkra katten kan du undvika stora kostnader. Om en katt har svalt ett föremål och behöver opereras kan det kosta uppemot 25 000 kronor. Desto äldre katten blir desto större risk är det också för ålderskrämpor och sjukdomar. Unga katter är ofta friskare. Därför erbjuder en del företag en självriskrabatt. Om katten inte varit sjuk tjänar den in en summa varje år som sedan dras av på självrisken om katten blir sjuk. Det kan vara en morot för att försäkra din katt långt innan den hamnar i riskzonen!

Vilken katt passar som förstakatt?

Funderar du på att skaffa katt, men vet inte vilken typ av katt som passar dig? Alla katter är lite olika, men raskatter har ofta vissa speciella drag, inte bara i utseendet, men även i personlighet. En del är lugnare, en del är spralligare. En del gillar egentid och en del är extremt sociala och kräver mycket närhet.

Enkelt sett kan man säga att katter som är långbenta och slanka är mer aktiva. Katter som är lite lägre och stabbigare är lugnare. Vilken katt som passar som första katt beror mycket på hur din situation ser ut. Fundera på vad du vill ha ut av relationen med din katt. Vill du ha en aktiv katt som du kan träna och leka med hela tiden? Eller vill du ha en kompis som ligger i soffan och tittar på TV med dig?

Om du väljer en huskatt, alltså en katt utan stamtavla, så är det lite svårare att veta exakt hur de kommer vara som vuxna. Du kan dock se lite tendenser redan i kattungekullen. Om en kattunge direkt kommer fram och vill leka, klättrar på allt och busar runt så kommer den antagligen vara ganska kavat som vuxen också. Kattungen som håller sig lite i bakgrunden och är lite blygare kommer antagligen vara lite lugnare även när den blivit stor.

Om du har väldigt specifika krav, till exempel att katten måste fungera som innekatt så kan adoption av en hemlös katt vara ett bra alternativ. De jourhem och katthem som jobbar med omplaceringar har stenkoll på sina katter och deras personlighet. De vill hitta rätt hem till katterna och kan hjälpa till att matcha dig med en katt som passar för dina förutsättningar.

Behöver jag köpa en klösbräda?

Katter har ett naturligt behov att klösa på saker. Därför bör du ha en klösbräda, ett klösträd eller annan typ av klösmöbel. Klösandet fungerar som stretching för katten, aktivering, revirmarkering och som underhåll av kattens klor. De har doftkörtlar i sina tassar och när de klöser så markerar de med en doft (som vi människor inte kan känna) där de klöser. De visar var de bor.

Det kan bli problem om katten inte har något bra ställe att klösa på. Då kan de ge sig på möbler och väggar. Innekatter har sitt hem som sitt revir och vill visa att de bor där. Katten klöser gärna i rum där människor, till exempel gäster, ofta vistas och i rum där människor kommer in i hemmet, alltså hallen. Därför blir soffor ofta vanliga mål för klösandet eftersom de är både sköna att klösa på och står bra placerade. Katter klöser också gärna ganska högt för att sträcka ut sig och för att visa vem som kan klösa högst. Genom att placera en klösbräda, klösträd eller klösmöbel i rummet och låta klösbrädan vara högre än till exempel soffan så kan klösbrädan snabbt bli mer attraktiv än möblerna. Om du inte har plats för en stor klösmöbel så finns det även praktiska klösbrädor att fästa på väggen. De kan du sätta upp på lagom höjd för just din katt.

Adoptera katt - så går man tillväga

I Sverige finns det 100 000 hemlösa katter, kanske fler. De lever på soptippar, i soprum och husgrunder, på stormarknaders baksidor och alla andra ställen där vi sällan kikar runt särskilt mycket. Många är så skygga att de aldrig syns och andra misstas för utekatter. Hjälpen för de här katterna sker till allra största del på ideell basis av ideella föreningar och eldsjälar som brinner för att hjälpa utsatta katter. Katthem och jourhem är nästan alltid fulla. Många tvingas säga nej till katter som behöver hjälp för att det helt enkelt inte finns utrymme. Om du väljer att adoptera en katt, eller två, så blir det plats för andra katter som behöver hjälpen.

När du adopterar en katt så köper du nästan alltid en katt som är vaccinerad, kastrerad, veterinärbesiktigad och id-märkt. Undantaget är kattungar som är för unga för att ha blivit kastrerade än. Priset för katten är oftast lägre än vad du skulle betala för att bekosta de här sakerna själv.

Katthem och jourhem har också otroligt bra koll på sina katter. De känner deras personlighet och vet vad de har för behov. De vet vilken katt som vill vara utekatt och vilken katt som skulle funka bra som innekatt. Det gör att du kan hitta precis rätt katt. Många tror att adoptionskatter är problemkatter, men så är det faktiskt oftast inte. De är välanpassade individer som kommer från en tråkig bakgrund. En del har blivit födda till hemlöshet, andra har rymt från sin ägare, men inte varit id-märkta och ägaren har inte kunnat hittas. Ibland blir ägaren gammal eller sjuk och kan inte längre ha kvar sin katt, trots att gärna vill. Det finns många anledningar till varför en katt hamnar på ett katthem.

När du ska adoptera en katt så tänk på att tala om hur kattvan du är, vilken typ av katt du letar efter och vad du kan erbjuda katten. En erfaren kattägare kan hantera och rehabilitera en skygg katt, medan en barnfamilj kanske bör adoptera kattungar som lättare kan anpassa sig till den fart, fläkt, bus och lek som en barnfamilj erbjuder.

Ska min katt ID-märkas/bli chipmärkt?

Om du bryr dig om din katt – se till att den är ID-märkt och registrerad! Då är chansen betydligt större att katten hittar hem igen om den av någon anledning kommer bort. Många känner till den klassiska öronmärkningen av katter, men idag är det mest vanligt med chipmärkning av katt. Chipmärkning är en snabb och enkel form av ID-märkning. Ett litet chip sätts med hjälp av en nål in under huden i kattens nacke. Sedan kan chippet enkelt läsas av med en speciell scanner.

Tänk på att också ID-märka innekatter. Även om katten inte är tänkt att vistas utomhus och kanske inte löper samma risker att komma bort som en utekatt gör så är det ändå viktigt att märka och registrera. Innekatter kan bli mycket rädda och desorienterade om de kommer ut och hamnar i en främmande miljö och de kan ha svårt att hitta tillbaka till sitt hem. Om katten smiter är ID-märkning en ganska billig försäkring för att få din vän tillbaka.

Den som hittar en katt som verkar ha kommit bort kan ta med katten till veterinär, eller kontakta polisen på 114 14 för att få reda på var närmsta polisstation med chipscanner är. Förutsatt att katten är registrerad är det sedan lätt att återbörda katten till sin ägare.

Katten registreras i ID-register av ägaren. I dagsläget finns det två register för katter; Svenska Kennelklubbens och Kattförbundet SVERAKs. Tänk på att registrera katten i båda för säkerhets skull. Tyvärr glömmer många att registrera ID-märkningen och då hjälper det inte att katten är öronmärkt eller chippad. När du skickat in uppgifter till registret är det också bra om du själv gör sökningar för att kontrollera att uppgifterna stämmer. Se även till att hålla uppgifterna uppdaterade och aktuella.

Hur byter jag foder för min katt?

Det finns många olika anledningar till att du vill göra ett foderbyte för din katt. Katten kanske går från unge till vuxen eller veterinären rekommenderar ett nytt foder som passar din katt bättre.

Oavsett anledning är det viktigt att du inte byter foder för snabbt utan vänjer din katt med det nya fodret.  Om du byter foder för snabbt kan det orsaka mag- och tarmproblem för din katt. Vilket kan resultera i bland annat kräkningar, förstoppning och diarré.

Det är rekommenderat att du gradvis vänjer din katt med det nya fodret över en 1-2 veckors period.  Börja med att ge katten 25 % av det nya fodret blandat med 75 % av det gamla. Efter några dagar kan du ge katten hälften av varje foder och efter ytterligare några dagar 75 % av det nya fodret och 25 % av det gamla. Slutligen efter 7-14 dagar kan du ge katten enbart det nya fodret.

Katter är individer och de reagerar inte alla likadant till foderbyte. Därför kan du behöva anpassa hur lång tid foderbytet pågår beroende på hur din katt reagerar till det. Bakterierna i din katts mage måste få tid att anpassa sig till förändringen.

Undvik även att ge din katt godis, matrester eller annan föda under foderbytet. Det kan försvåra och förlänga perioden som din katt behöver för att vänja sig vid det nya fodret. Du bör även undvika foderbyte i minst två veckor för en kattunge som nyligen blivit separerad från sin mamma eller kull.