Vanliga frågor och svar

Här hittar du svar på några av våra vanligt frågade frågor. Hittar du inte svaret på just din fråga kontakta oss gärna på info@mjau.se

Var säljs Mjaus produkter?

Mjau säljs framförallt i svenska dagligvarubutiker såsom ICA, Coop, Willys, Hemköp och City gross. Vi har också ett visst sortiment på ÖoB samt Granngården. Hör gärna av dig om du vill veta vilken butik som säljer Mjau som ligger närmast dig.

Sedan en tid tillbaka har ni ny design och nytt pris både på ert torr- och våtfoder, varför?

För oss på Mjau är det viktigaste att katten mår bra. Förutom att utseendet på våra förpackningar har ändrats har vi även tittat över innehållet i våra produkter och gjort ett ännu bättre foder till de bästa vi vet – våra katter. Mottot har varit att erbjuda en ännu naturligare och godare produkt som är lagad utan onödiga tillsatser.

Min katt är kastrerad. Har ni något foder som passar den?

En kastrerad katt får ofta en minskad ämnesomsättning och en ökad aptit, vilket ökar risken för övervikt. En överviktig katt löper tyvärr större risk för att utveckla diabetes. Kastrerade katter har också visat sig att lättare drabbas av urinsten. En kastrerad katt bör utfodras med foder med lägre mängd fett och energi och en balanserad mineralhalt. Det är framför allt viktigt att katten inte blir överviktig och att den dricker ordentligt. I vårt torrfodersortiment har vi utvecklat produkter som är särskilt anpassade till kastrerade inne- och utekatter. Mjau våtmat är också mycket lämpligt att ge en kastrerad katt då det innehåller mycket protein i förhållande till energimängd, vilket underlättar för katten att hålla rätt vikt. Att ge våtmat hjälper också katten att få i sig tillräckligt med vätska.

Var tillverkas Mjau?

Det allra mesta av vår mat tillverkas i vår fabrik i Vårgårda. Här har vi tillverkat kattmat sedan mitten av 70-talet. Det är vi oerhört stolta över. Sedan hösten 2015 erbjuder vi enportionspåsar i vårt sortiment. Dessa tillverkas av en noggrant utvald leverantör i Tyskland. Tyvärr har vi inte i dagsläget någon möjlighet att tillverka denna typ av förpackning i vår fabrik. Detta hoppas vi såklart att vi ska kunna ändra på.

Ni har sedan en tid nya ägare, betyder det att svenskheten försvinner?

Vi arbetar aktivt med svenskheten och det kommer inte att påverkas på grund av att vi har nya ägare. Vi kommer fortfarande erbjuda produkter proppade med kärlek från Vårgårda.

Hur kan ni ha höjt kötthalten när det bara står 4% i deklarationen?

När vi namnger en produkt med en smakgivande råvara så deklarerar vi hur mycket av den namngivande ingrediensen som vi använder. I deklarationen kan det t.ex. stå Kött och animaliska biprodukter (varav 4% lamm), vilket betyder att produkten fortsatt består av hög andel animaliska råvaror men vi garanterar att produkten består av lamm. Övriga animaliska råvaror är kyckling, nöt och gris.

Kan man frysa in Mjau våtmat?

Det går utmärkt att frysa in. Den kan dock bli lite vattnigare.

Är allt ert våtfoder spannmålsfritt?

Nej, det är det inte. Vi har portionspåsar i sås som innehåller en liten mängd spannmål.

Är det enbart svenska råvaror i era produkter?

Vi jobbar aktivt med att använda så stor andel svenska råvaror som möjligt. Det är viktigt för oss. Ibland går det dock inte att få tag på svenska råvaror i de volymer vi köper. Vi köper då från leverantörer som vi har ett långsiktigt samarbete med och som vi ställer lika höga krav på som på vår egen fabrik. Det kan gälla råvaror som till exempel lamm, anka och kalkon.

Använder ni färska råvaror i era produkter?

Vi använder både färska eller frysta råvaror i våra produkter. I torrfodret har vi de senaste åren höjt andelen färska och frysta råvaror då vi vet att det ger bättre smaklighet och en godare produkt.

Vad menar ni med naturliga råvaror?

Med naturlig råvara menar vi att råvaran inte är processad på något sätt som ändrar råvarans naturliga karaktär och innehåll innan den kommer till oss. Råvaran får inte innehålla några onaturliga tillsatser. De råvaror som vi har definierat som naturliga är markerade med en asterisk i innehållsdeklarationen.

Vad menar ni med ”onödiga tillsatser”?

Vi arbetar aktivt med att våra produkter ska vara tillagade på ett så bra sätt som möjligt. Vi tillsätter inget socker eller konstgjorda smaker, färger eller antioxidanter. För att säkerställa kattens behov tillsätter vi de vitaminer och mineraler som krävs för att katten ska må bra.

Flera av era produkter innehåller fisk – kan katter äta fisk?

Ja, katter kan äta fisk. Dock ska katter inte äta rå fisk, rå fisk innehåller ämnet tiaminas som vid långvarigt intag kan leda till hälsofarlig näringsbrist. Tiaminas inaktiveras vid uppvärmning så tillagad fisk är alltså ingen fara utan nyttig och bra mat för en katt. Katter kan naturligtvis som individer ogilla eller på annat sätt reagera på fisk, precis som med andra råvaror.

Vad betyder 100% animaliska proteiner som står på all annat våtfoder ni har?

Det betyder att dessa produkter är helt spannmålsfria och proteininnehållet består till 100% av animaliska proteiner. Protein kan komma från både animaliska och vegetabiliska råvaror. Katten är en köttätare och är av naturen anpassad att äta protein från animaliska källor. Detta våtfoder innehåller inte något vegetabilisk proteinkälla utan allt protein i produkten kommer från kött och animaliska råvaror. Märkningen 100% animaliskt protein är vår garant på att vår innehållsdeklaration är fri från spannmål och vegetabiliska proteinextrakt. Det gäller samtliga våra tetraprodukter, konservprodukter samt portionspåsar i gelé.

Ska jag kastrera min katt?

En katt bör alltid kastreras om den inte ska avlas på. Lämpligast kastrerar man en katt vid minst 6 månaders ålder. Det föds allt för många kattungar som inte är välkomna. För att få ner antalet hemlösa katter i Sverige är kastrering och id-märkning det bästa sättet. Kastration och id-märkning görs ofta vid samma tillfälle och många veterinärer erbjuder paketpriser. Att kastrera en katt kan motverka problembeteenden som skvättande av urin inomhus. Katten blir ofta också mindre stressad och får lättare att komma överens med andra katter. Dessutom förhindrar kastration vissa sjukdomstillstånd så som livmoderinflammation hos honkatter.

Det är en vanlig missuppfattning att kastrering av honkatt heter sterilisering. Det som vanligast görs är en kastration. Då tas äggstockar och livmoder bort, katten blir då steril och kommer inte längre att löpa. Vid en sterilisering skärs bara äggledarna av. Då har katten kvar sin könsdrift och kan fortfarande löpa. Därför görs oftast kastration av både han- och honkatter.

En annan missuppfattning eller myt som har varit mycket svår att vänja människor av med är att en honkatt måste få en kull kattungar innan hon kastreras. Det finns ingen som helst sanning i detta och kastration görs lämpligast innan några problembeteenden har kunnat slå rot. Som sagt finns det redan alldeles för många oönskade katter i landet och det finns ingen risk för att det under överskådlig framtid skulle bli brist på katter.

Vad äter en kattunge?

En kattunge får de första veckorna mat genom kattmamman. De diar de första veckorna och det är viktigt att diandet kommer igång snabbt efter födseln. Om en kattunge av någon anledning inte kan dia går det att nappa upp dem med speciell mjölkersättning, men det kräver väldigt mycket jobb, kattungar vill ha mat med bara timmars mellanrum och bryr sig inte om vad klockan är på dygnet.

Runt 4-5 veckors ålder börjar kattungarna äta fast föda. Det bästa är att vänja dem långsamt och inte lägga fram för mycket mat. I början kan de ha svårt att förstå hur ätandet går till och det kan bli lite kletigt när kattungen trampar runt i maten. Kattungar har små magar, men behöver mycket energi för att växa och må bra. Det går åt en hel del till att orka leka, busa och lära sig bli katt! Därför vill de gärna ha energirik mat. Det finns speciell kattungemat att köpa som innehåller mer energi per tugga än vanlig kattmat gör. Den här maten kan med fördel också ges till kattmamman medan hon diar eftersom hela den lilla kattfamiljen lever på hennes energi.

Kattungen fortsätter gärna att dia i flera veckor till efter den börjat med fast föda, men allteftersom den övergår mer och mer till fast föda sker diandet mer sällan och mer som en form av social kontakt och närhet. Vid 12 veckors ålder är kattungen redo att flytta till ett nytt hem. En kattunge får inte tas från sin mamma tidigare än så och att göra det kan orsaka störningar i katten. Till exempel kan de börja snutta på alla möjliga saker som en form av tröstande beteende för sig själv.

Hur ofta ska en katt besöka veterinären?

Om katten mår bra och inte har några symptom på ohälsa så rekommenderas att man tar sin katt en gång om året till veterinären för vaccinering och kontroll.